Forskare: Asylcenter utanför EU "decennier" bort
Flera partier driver inför EU-valet på om att ta nästa steg i migrationspolitiken och till exempel inrätta asylcenter i tredje land. Jag tror att det mest är symbolpolitik. Det är processer på decennier om något sådant skulle hända, säger migrationsforskare Henrik Emilsson.
Förra året sökte över 1,1 miljoner personer asyl i Europa – den högsta noteringen sedan 2015–2016.
Två år i rad har antalet "olagliga" inresor varit högre än under de föregående åren efter flyktingkrisen 2015–2016.
Majoriteten saknar asylskäl och ska därför utvisas.
Men bara var fjärde avvisad asylsökande lämnar EU.
Flera länder vägrar samarbeta och ta tillbaka egna medborgare.
Migrationstrycket på EU är fortsatt högt. Förra året tog unionen emot 1,1 miljoner asylsökande, och antalet som tog sig in olagligt ökade till de högsta nivåerna sedan flyktingkrisen.
Trots att asylpakten är i mål lär migrationen bli en stridsfråga i EU även den kommande mandatperioden, enligt migrationsforskare Henrik Emilsson vid Malmö universitet.
— Vi har sett ett uppsving av antiinvandringspartier i länder där vi inte haft det tidigare, som Portugal och Irland. De kommer säkert att vinna mer makt och få en större representation i EU, säger han.
— Men även det konservativa blocket har signalerat att de vill ha skärpningar.
Avtal ska minska inflödet
Samtidigt stretar liberaler och grupper på vänsterkanten emot.
En fråga som rör upp känslor är avtal med tredjeländer. EU vill skapa fler sådana avtal, särskilt med länder i Nordafrika och Mellanöstern, som ett sätt att minska inflödet och få fler att återvända.
Men avtalen kan vara svåra att få till rent praktiskt, enligt Emilsson.
— Man ska ju veta att det finns väldigt få afrikanska länder som vill ta emot de som inte återvänder frivilligt. Det är många familjer som lever på pengar som folk skickar tillbaka.
En annan het fråga är att överföra asylsökande till tredjeland, likt Storbritanniens Rwanda-modell, eller ett system med asylcenter utanför EU, som Italien börjat upprätta i Albanien.
Henrik Emilsson understryker dock att Italiens modell ännu inte är i gång.
— Det är nog ingen som vet om det Italien gör är lagligt eller inte.
Han påpekar att Italien som EU-land inte kommer undan EU:s direktiv och förordningar.
— Flyktingar har rätt till viss service, asylprocessen ska gå till på ett visst sätt. Kan de garantera det i Albanien? Det kommer att bli en rättsprocess av det.
Emilsson bedömer att asylcenter i tredjeland kräver att Lissabonfördraget, EU:s "grundlag", ändras.
— Då måste alla EU:s medlemsländer komma överens om ett nytt fördrag, och det är ju orimligt att se framför sig. Det kräver ett ja av alla nationella parlament i hela EU.
"Decennier" bort
Flera svenska partier driver frågan om asylcenter i tredje land i sina kampanjer – är det lite ohederligt?
— Jag tror att det mest är symbolpolitik. Är man inte ett icke-EU-land eller har något slags undantag, så är det i princip omöjligt. Det är processer på decennier om nåt sånt skulle hända.
Den närmsta tiden kommer EU dessutom att ha fullt upp med att implementera den nya migrationspakten. Den ska genomföras inom två år och innebär rätt stora förändringar.
— EU kommer inte att orka med några nyheter under en väldigt väldigt lång tid.
